Excitebike (NES)

Format: NES
Utvecklare: Nintendo
Genre: Racing
År: 1984
Återsläpp: Game Boy Advance (NES Classics), Wii (Virtual Console)

I sin iver att locka spelarna att köpa just deras produkt har spelföretag alltid varit bra på att överdriva sina spel på baksidan av spelkartongerna. Det kan vara ett spel med den tråkigast designade spelvärlden någonsin som beskrivs som ett visuellt underverk, eller den senaste storbolagsproducerade ursäkten till uppföljare som beskrivs som en nyskapande revolution. På pappkartongen till Nintendos motocrosspel Excitebike kan man läsa att spelet ger dig chansen att uppleva ”galna svängar, hårnålskurvor och våghalsiga hopp”. Problemet är bara att de två första av dessa tre löften om spelets innehåll är grova överdrifter, på gränsen till rena lögner. Excitebike är nämligen ett racingspel som är helt befriat från kurvor. Samtliga banor utgörs av långa raksträckor, och enda gången du överhuvudtaget behöver vrida på styret är när du vill byta spår.

Ett motocrosspel utan kurvor låter kanske inte som någon höjdare, men man ska inte låta sig avskräckas av denna lilla detalj. Spelkartongens tredje löfte, de våghalsiga hoppen, uppväger nämligen med råge avsaknaden av kurvtagning i spelet. Precis som i uppföljarna Excitebike 64, Excite Truck och Excitebots: Trick Racing är Excitebike ett orealistiskt arkadracingspel där allting handlar om gravitationstrotsande hoppteknik. Banorna är kantade av hopp och ramper av olika storlekar och former, och det gäller att lära sig behärska dessa hopp om man vill komma någonstans i spelet. Man måste avgöra vilken fart som är lagom att ha i ingången till hoppen, bedöma hur man ska vinkla sin motorcykel i luften och sedan försöka sätta landningen så snyggt som möjligt. Oftast är den bästa taktiken att hoppa lågt och långt, men när det kommer flera hopp efter varandra krävs det ibland att man hoppar högre och kortare för att bättre kunna tajma in nästa hopp. Att lära sig att avväga när man ska använda vilken hoppteknik kräver en del träning, men när man väl har arbetat fram rätt taktik kan man flyga fram med ett härligt flyt över spelets raksträckor.

Det finns fem banor att välja mellan i Excitebike, och dessa kan man köra på i två olika spellägen. I båda lägena handlar det om ett race mot klockan, och om man klarar av att ta sig i mål inom den angivna tidsgränsen avancerar man till nästa bana. Skillnaden mellan de två spellägena är att man i det ena är ensam på banan, medan man i det andra har sällskap av en hop andra motocrossförare som verkar ha som primärt mål med sina racingkarriärer att krascha in i just dig under racen. Och krascher är något som man har nog med problem att försöka undvika som det är. Dåliga landningar resulterar nämligen i vådliga vurpor, följda av den kanske gulligaste sekvensen någonsin i ett motocrosspel när den lilla, söta föraren med naggat självförtroende desperat springer tillbaka mot sin liggande motorcykel.

Att det endast finns fem banor att välja mellan kan kännas lite snålt, men detta vägs väl upp av den utmärkta baneditor som finns att leka med. Möjligheten att bygga egna banor leder nämligen till att Excitebikes roliga men ibland något enformiga spelupplägg får precis den variation som behövs. I editorn kan man designa hur galna och utmanande banor som helst, och att sitta och knåpa ihop egna hoppkombinationer, putsa sin rekordtid på dessa och sedan skicka över kontrollen till en kompis för att se om ens tider håller, är något av Excitebikes absoluta höjdpunkt.

Tyvärr kan man inte spara sina kreationer som man skapar i editorn, utan så fort man stänger av spelet är ens hemmasnickrade banor borta för alltid. Det finns faktiskt ett save-alternativ i baneditormenyn, men detta är bara en kvarlämnad rest från den japanska utgåvan av spelet där man kunde spara sina banor med hjälp av ett speciellt tillbehör som endast släpptes i Japan. Utanför Japan får man alltså nöja sig med detta funktionslösa save-alternativ i menyn (som leder till att skärmen fryser med den retfullt hoppingivande texten ”saving”). Detta är dock en relativt lindrig brist som absolut inte hindrar Excitebike från att vara en arkadgalen motocrossupplevelse av högsta klass.

Slutsats: Med galna hopp, högt tempo, möjligheten att designa egna banor och en total avsaknad av kurvor är Excitebike den perfekta starten på en spelserie som till 100 % handlar om underhållande arkadracing. Detta är helt klart ett av de bästa spelen bland de tidigaste släppen till Nintendos 8-bitare, och ett spel som absolut inte är i behov av någon falsk marknadsföring på spelkartongen.